Åren mellan 75 och 80…..

Åren då pappa var mellan 75 – 80 så märktes en tydlig förändring . Han som alltid hållit reda på allt och alla i småbyarna omkring där han bodde började plötsligt blanda ihop saker som han vetat tidigare. Hans handstil , som alltid varit så fin, började plötsligt likna en 7-årings. Mathållningen var inte den bästa och städningen en katasrof…

Jag hade tjatat i många år om att han behövde få hemtjänst och nu började ju läget bli alltmer akut….Oj så många duster vi hade i det här ämnet . Pappa var benhård och vek sig inte en millimeter…hemtjänst var för gamla och svaga människor… Och att nån skulle komma hem och dela hans medicin var då rakt inte att tänka på då han hade en dotter som var ” skötersk” som han uttryckte sig….

Vid 78-års ålder så gick han äntligen med på att ta emot hemtjänst. Jag fick inte vara med på mötet med handläggaren , något som jag var minst sagt irriterad över men som pappa sa…Je in`t dement än….Så det var bara att foga sig i hans beslut.

När mötet var över så ringde han mig och meddelade att han skulle få hjälp med städninge var 3:e vecka…och hjälpen skulle bestå av att det kom en kvinna från hemtjänsten och dammade tavelramarna  eftersom han hade svårt att göra det själv….. För allt annat kunde han klara av själv.

Jag trodde inte mina öron…hur kunde de från kommunen gå på det han sa, märkte de inte att han inte var klar och redig… Och varför kontaktade de inte mig i egenskap av dotter för att få in ytterligare uppgifter ??????…. 

Pappa vart iaf väldigt nöjd med sin hemtjänst, det var samma person som kom varje gång och efterhand så fick hon göra lite mer än att damma tavelramar….Hon var duktig på att skura golv, sa pappa och hon tog sig alltid tid att fika med honom efter att städningen var klar.

Jag som bodde 3 mil därifrån träffade henne aldrig men jag brukade läsa i en liten anteckningsbok som låg på hans köksbord att allt var bra…Själv kände jag bara en gnagande oro över att nåt skulle hända…..

Och det skriver jag mer om en annan dag…

Vi hörs / Maria

Annonser
Det här inlägget postades i Att vara anhörig ... To be a relative .... Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Åren mellan 75 och 80…..

  1. lagottocattleya skriver:

    Intressant läsning, och jag är så rädd att råka ut för detsamma… Det är så obegripligt att man inom den sektorn fortsätter att gå på sådana nitar! Nog måste väl liknande ”fall” uppdagas gång på gång?

  2. mariayarri skriver:

    Ja man kan tycka det men det är lika illa denna gång med mamma…
    Det är inte utan att jag skräms inför mitt eget åldrande, det är nog bra att skriva ner exakt hur man vil ha det , och då tänker jag inte bara på det vita arkivet…
    Maria

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s