Återspeglingar….

Precis som träden återspeglas i vattnet på bilden, så kan mitt skrivande om pappa symbolisera en slags återspegling av mina minnen om honom och hans sjukdom, bloggen får vara mitt ”vatten”…. 

Mitt stora intresse för djur och natur är något jag delar med min pappa. Kan inte påstå att jag ärvt intresset ifrån honom, det kommer snarare från min morfar, och till viss del även från mormor. Det fanns nog inget som morfar inte trodde att jag kunde lära mig om djuren, jag fick vara med överallt.

Pappa levde ju som en ”trapper” under många av mina uppväxtår, jakt och fällfångst var prio ett i hans liv. Kan aldrig minnas att han frågade om jag ville följa med, troligen hade jag nog sagt nej om han frågat….Jag kände mig aldrig bekväm med honom på det sättet, med morfar däremot så var det den naturligaste sak i världen att alltid hänga med , trots att jag säkerligen mest var i vägen.

När jag för rätt många år sen började jaga så var pappa mest bekymrad över vad de andra i jaktlaget skulle säga.  Vilka upprörda samtal vi hade om det… I mina mest irriterande stunder har jag inte kunnat låta bli att undra om det var såna ”nymodigheter” som att kvinnor kom in i hans jaktlag som gjorde att han slutade att jaga…..

Med åren så kom ändå pappa att mjukna lite i sina åsikter även om det satt hårt åt för honom att erkänna att jag var en ganska bra jägare…. Pappa ringde alltid för att höra sig för hur jakten gått;  men ville helst prata med min sambo för att få nån ordentlig reda, som han brukade uttrycka sig, GRRRRRRRRRR. Att jag tävlade i skytte däremot anammade han ganska snabbt, varför vet jag inte men så var det iaf. 

Mamma, som aldrig gillade att jag höll på med jakt, var konstigt nog den som alltid ringde och frågade mig hur jakten gått. Hon gillade inte att jag höll på med jakt mest för att hon var rädd för att jag skulle skadskjuta mig eller bli skjuten. Det var ändå en förklaring som jag kunde ta till mig. Trots sin rädsla var hon nog min största supporter i skyttetävlingarna. Hon var minst lika glad som jag när det gick bra och misslyckades jag, så var hon snabb att hitta nån för henne trolig förklaring till att det gått dåligt.

Hösten innan pappa fick sin stora hjärblödning så sköt jag en älgtjur… Ringde pappa från passet och berättade vad som hänt och den gången så hörde jag hur stolt han var, faktiskt nästan rörd över vad jag gjort. Han sa; Maria , det där hornet ska jag montera åt dig , det kommer att bli det sista hornmontage jag gör. När du tittar på det så kan du väl komma ihåg din pappa som inte alltid varit rättvis mot dig då vi pratat jakt, du är en bättre jägare än vad jag varit.

Det där är nog det närmaste en ursäkt som det gick att få från min pappa och så glad som jag blev över de där två meningarna, det är nog svårt för nån annan att förstå… Och det blev hans sista hornmontage, ett av mina finaste minnen från honom.

  Och med den här bilden så säger jag tack och hej för denna gång.

Annonser
Det här inlägget postades i Att vara anhörig ... To be a relative .... Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Återspeglingar….

  1. eva skriver:

    Vad bra du skriver! har du skjutit nåt i år?
    Har oxå jägarexamen…men är inte aktiv. Gillar jakten mest för den fina naturupplevelsen,
    Tävlade i ungdomen i pistolskytte…inte så framgångsrikt, men träffade i alla fall tavlan ;)¨Så vi är ju lika du å jag!!! 😉

  2. Christina skriver:

    Tja, skytte är nog inte min grej och inte jakt heller men det är helt ok när köttet är på plats i frysen.
    Förstår din glädje över erkännandet från din pappa och säkert var han stolt över dig även om han inte alltid kunde uttrycka det.

  3. mariayarri skriver:

    Älgkött är gott ! Nä han kunde ju inte uttrycka sig om det, tyvärr .
    Maria

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s